Familjen och lite annat

Jag har tänkt mkt på att när jag mår dåligt, så finns det en person jag vänder mej till, och det e min styvmor Camilla, och det e så skönt att prata med henne om saker och ting, för det känns som om hon verkligen förstår :) Hon har gjort såååå mkt för min familj, inte nog med att hon har gett mej världens finaste och mest underbara syskon, så vettefan vart min pappa hade tagit vägen utan henne, och sen allt det här med Ronja, trots att det e skit jobbigt för henne och pappa att behöva åka in och ut hela tiden, så lyckas dom hålla skenet uppe, och försöka stå starka och nog mest för Elvis och Thildas skull, men jag beundrar henne iaf för allt hon gör både för mej, min familj och sina andra nära och kära :) <3

sen en annan sak, jag läser en bok som heter "När ingen annan ser" som handlar om en kille som blir sexuellt utnyttjad av sin pappa i tio år, och det e så hemskt att läsa men den e sååå bra.
bloggar kanske mer sen
harebrapusshej

Yeeey :D

Nu har jag äntligen fåt göra det so jag så länge längtat efter, nämligen hålla lillasyster Ronja, det var stort och tårarna varite mkt långt bort :) men nu har hon fått åka i till sjukhustet för hin har fått andningstopp flera gånger
:( men men et e ju bättre att hon får komma tll sjukhuset och bli frisk...

I morgon e det skola igen, och jag vill verklgen inte, men man måste ju, annars kmr ja aldrig få jobb.

Men men nu ska jag lämna ifrån mej datan till Peter,

Harebrapusshej

Bloggtorka...

Japps, så e det, har en sådan fruktansvärd bloggtorka.. Jag vill blogga, men jag vettefaen vad jag ska skriva om, kan iof skriva om min dag, dagen började väl inte sådär jätte super då det hände lite saker inom familjen, men som jag inte tänker skriva här då det känns alldeles för privat, sen gick vi till Magnus syster för hennes son Linus har fylt 3 år, så det blev tårta :) Riktigt mysigt då jag trivs med Magnus familj så himla mkt. :)
Jag har under lång tid funderat väldigt mkt på det här med vänner, då jag förlorat så många "vänner" under den tiden min panikångest har funnits, kanske beror det på att jag ibland e så nere och ledsen att jag knappt orkar ta mej ur sängen då jag kanske inte har sovit många timmar, och att jag inte alltid kan komma och träffa dom i stan för att jag tkr det e så jobbigt att åka, och för att jag inte kan gå med dom på krogen eller fester som dom går på, kanske för att jag MÅSTE tänka på mej sj, för gör jag inte det så kmr jag gå under till slut, jag kmr gå in i väggen igen och denna gång riktigt hårt. Jag har fått höra att jag men jag hör ju inte av mej, nee visst jag kanske inte så bra på det, men när jag hör av mej så vill jag ju faen iaf ha ett svar, jag menar hur svårt kan det vara att svara på ett "hej vad gör du?" eller ett "jag saknar dej"?? Jag skulle bli överlycklig om någon av mina gamla "vänner" skrev det till mej. Och visst ni kanske tkr det e jobbigt när jag bara klagar över saker som har hänt eller att jag e nere, men snälla försök uppmuntra mej och hjälpa mej ist för att bara försvinna för det gör inte saken bättre.

Jag e grymt glad att jag har en sån bra och underbar familj som jag faktiskt har, visst dom små kanske inte säger så mkt, men dom gör mej glad på ett annat sätt ist, för att se Elvis och Thildas glädje när jag kmr gör en så lycklig, eller när dom springer mot en och ler och vill kramas, eller när man tar upp dom så lägger dom huvudet mot axeln, eller när Elvis klappar en på kinderna när man håller i honom, att höra Thilda springa runt och ropa på en, eller när hon sträcker sina små armar mot en för att hon vill komma, när Elvis och jag tittar på Tvn och håller varandra i handen, eller när han vill att jag sätter på något klipp på youtube och han ligger och verkligen tittar och lutar sej emot mej :) när Elvis ska berätta något för en, som när han hade vart på Aquaria med mamma Camilla, han var så stolt, och exalterad, och när Thilda ler mot en på ett som bara hon kan, eller när Elvis säger Jag älskar dej, när dom kramar en så hårt men ändå så mjukt, och jag får inte glöma Ronja (som jag inte har träffat) hur hon kämpar, det ni det e ren och skär kärlek och glädje :D

Första inlägget i min nya blogg :)

OK som sagt så e detta mitt första inlägg i min nya blogg, har bloggat på nogg.se innan, och kmr nog ha kvar den ett tag till så jag kmr med andra ord  ha 2 bloggar :P Ajja nu ska jag berätta lite om mej sj så att ni vet vem som sitter här och skriver alla inlägg :)
Jag e en glad och positiv tjej som kämpar mot en panikångest sen snart 3 år tillbaka, kmr skriva mkt om det och även om min familj och vänner.

Jag bor i täby med mamma men spenderar mkt tid hos pojkvännen :)
Pappa bor med sin fru och mina fyra yngsta syskon (har 6), på Värmdö utan för sthlm

Emelie 19 (pappa)
Emil 18 (mamma)
Peter 16 (mamma och pappa)
Elvis 2 (pappa)
Thilda 1 (pappa)
Ronja 1 månad (pappa)

Ronja föddes 15 veckor förtidigt, när hon kom ut vägde hon 770 gram och var 34 cm lån, nu väger hon 2520 och är ca 36 cm lång, hon hade en hjärnblödning när hon kom ut men har annars varit stark. och kämpar på som den kämpe hon e :) Och nu e hon hemma med resten av familjen :D 


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0