Bloggtorka...
Japps, så e det, har en sådan fruktansvärd bloggtorka.. Jag vill blogga, men jag vettefaen vad jag ska skriva om, kan iof skriva om min dag, dagen började väl inte sådär jätte super då det hände lite saker inom familjen, men som jag inte tänker skriva här då det känns alldeles för privat, sen gick vi till Magnus syster för hennes son Linus har fylt 3 år, så det blev tårta :) Riktigt mysigt då jag trivs med Magnus familj så himla mkt. :)
Jag e grymt glad att jag har en sån bra och underbar familj som jag faktiskt har, visst dom små kanske inte säger så mkt, men dom gör mej glad på ett annat sätt ist, för att se Elvis och Thildas glädje när jag kmr gör en så lycklig, eller när dom springer mot en och ler och vill kramas, eller när man tar upp dom så lägger dom huvudet mot axeln, eller när Elvis klappar en på kinderna när man håller i honom, att höra Thilda springa runt och ropa på en, eller när hon sträcker sina små armar mot en för att hon vill komma, när Elvis och jag tittar på Tvn och håller varandra i handen, eller när han vill att jag sätter på något klipp på youtube och han ligger och verkligen tittar och lutar sej emot mej :) när Elvis ska berätta något för en, som när han hade vart på Aquaria med mamma Camilla, han var så stolt, och exalterad, och när Thilda ler mot en på ett som bara hon kan, eller när Elvis säger Jag älskar dej, när dom kramar en så hårt men ändå så mjukt, och jag får inte glöma Ronja (som jag inte har träffat) hur hon kämpar, det ni det e ren och skär kärlek och glädje :D
Jag har under lång tid funderat väldigt mkt på det här med vänner, då jag förlorat så många "vänner" under den tiden min panikångest har funnits, kanske beror det på att jag ibland e så nere och ledsen att jag knappt orkar ta mej ur sängen då jag kanske inte har sovit många timmar, och att jag inte alltid kan komma och träffa dom i stan för att jag tkr det e så jobbigt att åka, och för att jag inte kan gå med dom på krogen eller fester som dom går på, kanske för att jag MÅSTE tänka på mej sj, för gör jag inte det så kmr jag gå under till slut, jag kmr gå in i väggen igen och denna gång riktigt hårt. Jag har fått höra att jag men jag hör ju inte av mej, nee visst jag kanske inte så bra på det, men när jag hör av mej så vill jag ju faen iaf ha ett svar, jag menar hur svårt kan det vara att svara på ett "hej vad gör du?" eller ett "jag saknar dej"?? Jag skulle bli överlycklig om någon av mina gamla "vänner" skrev det till mej. Och visst ni kanske tkr det e jobbigt när jag bara klagar över saker som har hänt eller att jag e nere, men snälla försök uppmuntra mej och hjälpa mej ist för att bara försvinna för det gör inte saken bättre.
Jag e grymt glad att jag har en sån bra och underbar familj som jag faktiskt har, visst dom små kanske inte säger så mkt, men dom gör mej glad på ett annat sätt ist, för att se Elvis och Thildas glädje när jag kmr gör en så lycklig, eller när dom springer mot en och ler och vill kramas, eller när man tar upp dom så lägger dom huvudet mot axeln, eller när Elvis klappar en på kinderna när man håller i honom, att höra Thilda springa runt och ropa på en, eller när hon sträcker sina små armar mot en för att hon vill komma, när Elvis och jag tittar på Tvn och håller varandra i handen, eller när han vill att jag sätter på något klipp på youtube och han ligger och verkligen tittar och lutar sej emot mej :) när Elvis ska berätta något för en, som när han hade vart på Aquaria med mamma Camilla, han var så stolt, och exalterad, och när Thilda ler mot en på ett som bara hon kan, eller när Elvis säger Jag älskar dej, när dom kramar en så hårt men ändå så mjukt, och jag får inte glöma Ronja (som jag inte har träffat) hur hon kämpar, det ni det e ren och skär kärlek och glädje :D
Kommentarer
Trackback